Nordens Sahara är det snöklädda fjället, men sanden är inte som snön. Nog för att de riktigt små barnen kan äta sandlåda som vore det isglass, men strupen mår inte särskilt bra. Det är torrt och det svider. Är det öken så är det.

På skolorna går barn beväpnade med kniv och på frågan varför svarar femtonåringen ”int´ bryr jag mig”. I Delfinen söker hejarklacken rim på ”sitta” och jublar högt när de finner det. Och i mörka rum betalas mörkrets gärningar med kommunala kontokort.

Häromveckan var jag på ännu en konferens med ännu en ekonom med ännu en överlevnadsstrategi för oss som vill vara moderna. Dagens skriftlärda kommer uppenbarligen från Handelshögskolan och med den allra senaste konferenstekniken svarar de självsäkert på vad som krävs för att man ska bli framgångsrik i denna värld. Det verkar vara samma föredrag; du ska sticka ut, vara crazy och slå världen med häpnad. Spöa alla. Syns du så finns du.

Det var sju år sedan han ringde. Du ska dö din djävul, var hans enkla budskap. Klockan var 03.30 och det har den varit sen dess. De hotbrev som följde slog in spikar som med tiden börjat rosta och vittra sönder. Men hålen i trygghetens pansar finns kvar.

Så genomfördes ännu en konferens med ännu en ekonom med ännu en överlevnadsstrategi för oss som vill vara moderna. Dagens skriftlärda kommer uppenbarligen från Handelshögskolan och med den allra senaste konferens- och förförelsetekniken svarar de självsäkert på vad som krävs för att man ska bli framgångsrik i denna värld. Det verkar vara samma föredrag; du ska sticka ut, vara crazy och slåss för din egen rätt. Ditt mål ska vara att slå världen med häpnad. Spöa alla.

En god vän sade med sorg i hjärtat att Bollibompa har förlorat sin betydelse för honom. Alltså den signatur till barnprogrammet i SVT som för landets alla småbarnsföräldrar signalerat tid för vila, trivsel, disk eller städ. Vännens barn har nu passerat åttaårsåldern och därmed också intresset för Björnes lockrop. Istället handlar det om Voxpop och Rederiet. TV är trist, tyckte vännen.

Religion är att se livet i en helhet. Att vända på stenar, höja sin blick och leva jordnära. Inte se allting i svart eller vitt utan våga se alla nyanser däremellan. Våga fråga, tro och tvivla.

Jag var på en fest och mötte en kvinna som sa att hon hade en djävul i sin skalle. Det var en tumör som inte gick att få bort. Jag lever, sa hon, och höjde sitt glas. Jag lever till dess att jag dör.

Jag gillar soffor men har lite svårare för soffprogram. Alltså den typ av TV-program som bygger på att ett antal gäster ska säga kärnfulla saker om en mängd olika ämnen samtidigt som dom sitter bekvämt tillbakalutade i en pösig soffa. Det låter, men det blir sällan mycket sagt.

För ett tag sedan ansvarade jag för en radiogudstjänst som handlade om att älska barnen och svagheten inom en själv. Bra och fint sa några som lyssnade.