Det är härligt med de fotbollsmålvakter som på svaret hur de lyckades klistra straffen säger: Jag bara chansade. Inga pretentiösa förklaringar om statistik mellan höger eller vänster stolpe för den och den spelaren utan rakt på bara. Jag chansade. Och tur var väl det.

Vad vore livet utan hörn? Inget att runda, inget att frukta. Inget att heller städa eller gömma undan i. Livet som en blankpolerad yta, ett rentorkat bord utan slut. Hur dött vore inte ett sådant liv? Och hur falskt?

Följ din dröm. Inget svar på rubrikens fråga är så enkelt, billigt och lättköpt. Följ din dröm, jag lovar du går vilse.

Inför skolstarten ger jag ett råd till alla föräldrar: Ställ upp för era barn. Jag vet att det finns undantag, gränser för vad ett barn kan göra mot sina föräldrar och att man då måste sätta en gräns. Men strunt i undantagen. Mitt råd är detta: Ställ upp för era barn.

Vanligaste frågan sista tiden: Nå, hur känns det att fylla femtio? Fylla gubbe, fylla pensio, ha nått halva vägen? Tack bra.

Vemod är också ett sorts mod. Mod att bli berörd, tänka på händelser och människor som passerat. Allt som blev bra och allt som blev dåligt. Men allt som framförallt passerat. Det som icke längre är.

En ung liten fiskrackare var ute på fri simtur i Atlanten och där mötte han en äldre fisk. Ursäkta mig, sa den yngre, kan du säga mig hur jag hittar det där havet som kallas Atlanten. Atlanten, svarade den äldre, det är det hav du är i nu. Åhå, sa den yngre besviket, det här är ju bara vanligt vatten. Jag söker Atlanten. Sen simmade han vidare för att söka någon annan stans…

Why can´t we go on as three, sjöng David Crosby redan på 70-talet. Jag har alltid gillat låten, mest för gitarren och rösten. Jag har svårt att se någon djupare mening i texten annat än att den handlar om att det är jobbigt att välja mellan två goda ting. Jag har också svårt att se någon djupare mening i resonemanget om polyamorösa förhållanden.

Är det skillnad på att vara sedd och fullt synlig? Alla vill bli sedda, älskade och förstådda men hur många vill bli synliga som de är? Risken är uppenbar: Att jag inte längre blir älskad och förstådd när jag väl blivit genomskådad. Kanske är det så att människan vill bli sedd men bara lite och ibland.

Hörde en person säga att religion sitter mellan öronen. Han menade väl men ingenting kan vara mera fel. Religion är ett system av föreställningar om Gud men för att den ska ha ett fäste krävs hjärtan. Guds och våra. Grunden är gemenskap, även om vi lever i en tid när vi tror att allt är individuellt.