Jag har skrivit så många texter om döden att jag inte vet vad mer jag har att säga. Läs artikeln bredvid, den säger så mycket mer. Läs utanför marginalen, eller mellan raderna. Det är ofta där sanningen gömmer sig, eller åtminstone de viktiga koderna. Se Amanda framför dig, möt hennes blick. I blicken anar jag liv, men ett annat än det vi lever här. Vad anar du?

Han är kraftfull och bestämd, hon är bråkig och tar plats. Han står vid sitt ord, hon vägrar ge med sig. Han är tydlig med vad han vill, hon är svår att samarbeta med. Han skäms inte för sin kompetens, hon saknar ödmjukhet.

År 900 f.Kr. Tvätta mig vit som snö, ber David i den psaltarpsalm han skrev efter det att han varit otrogen med Batseba. Tvätta mig vit som snö, förlåt mig och ge mig en vilja att göra det goda.

Empati är förmågan att leva sig in i en annan människas situation. Jag tror den är på väg tillbaka.

Det var det där med att leda med förtroende och räkna med Tillit och Frihet. Så skrev jag i min senaste krönika och sedan dess har jag bl a föreläst för ett Luleå-företag om Etik, Moral och Kultur. Av detta lärde jag mig massor.

Jag glömmer aldrig meddelandet. Det var för 20 år sedan och jag satt och renskrev en bok jag skrivit tillsammans med några vänner. Den hette ”Dansa vilt min själ” och väckte både uppmärksamhet, uppskattning och upprördhet. Alla hade bidragit med olika delar, jag skulle bara skriva samman dem och lägga allt på en diskett till förlaget. Vi hade lånat en ultramodern dator, en Macintosh med inbyggd skärm. Som sagt, det var 20 år sedan.

Förra veckan var jag i Härnösand. Jag fick betalt för att föreläsa om hjälplöshet och hjälpsamhet. Jag trodde jag var bekant med ämnet, men på hemvägen insåg jag att jag har mycket kvar att lära.

När jag skriver den här krönikan har jag precis varit med om installationen av Svenska kyrkans nye ärkebiskop, Anders Wejryd. Den ägde rum i Nordens största kyrka, Uppsala Domkyrka, och var en uppvisning i kyrkans prakt och styrka, svaghet och sårbarhet. I gudstjänsten rymdes både ock, precis som det ryms i våra liv. Alla bär vi på prakt och styrka, svaghet och sårbarhet. Det svåra är att acceptera dubbelheten.

Artikeln bredvid handlar om intelligens. Hm, orkar jag skriva en krönika om intelligens redan första arbetsveckan efter semestern? Är jag tillräckligt skärpt för det? Tror inte det…

Det är en dyster artikel bredvid, den handlar om döden i olika kulturer. Möjligen handlar min krönika om någon slags död i mediakulturen, en närmare koppling har jag svårt att se. Egentligen tror jag den handlar om liv eftersom en vänlig grönskas och den blomstertid nu kommit.