Jag sitter i bilen och väntar på att världens alla tveksamma fotgängare ska bestämma sig för att gå över. Av någon anledning minns jag ett TV-program från förra sommaren, en riktigt mörk sommarkväll när prästen Ma Oftedal skulle möta rockpoeten Olle Ljungström. Det var tänkt som ett pratprogram, men redan i början kallade Oftedal Ljungström för en andlig krigare och dödade därmed varje chans till samtal.
Jag kände mig korkad, för jag förstod aldrig vad programmet handlade om. ”Har man bara en stuga i Stockholms skärgård är lyckan gjord”, sa en speakerröst utan att låta ironisk. ”Livets mening är vänner, vin och god mat”, sa Oftedal och kallade nu sig själv en andlig krigare. ”Snäll” är ett jätteviktigt ord, sa Ljungström medan Oftedal kontrade med en gudsdefinition; ”att älska är Gud” sa hon och fnittrade som sommarens konfirmander.
Båda är bra, men någonting gick fel i mötet mellan de två. Kanske var det programidén som brast; plocka ut en känd präst och en rockmusiker, placera dom i naturen och låt dom prata. Resultat; titta – en sångare kan prata och en präst gå på Bolaget! Det är så yeah, yeah, waow, waow.
Jag orkar inte vänta längre. Jag släpper kopplingen och kör.
/Gunnar Sjöberg