Arjeplog 22 februari 1996. En framtidsforskare intar podiet i den nya gymnasieskolans aula och börjar berätta för ungdomarna hur ungdomar är. Med en söder-dialekt som hämtad ur en norrländsk sketch förklarar han skickligt och ordrikt vad ungdomar tänker och vill med sina liv. Till sitt stöd har han två värderingsundersökningar, fem färgglada OH-bilder och en snygg kavaj. Det hjälper inte så mycket, men Arjeplogs ungdomar är snälla så de sitter kvar. Så tysta som bara äkta norrlänningar kan vara.
Jag sitter i ena hörnet och ser vad som sker. Forskaren beskriver vägen till ett lyckat liv: ”Glöm Laisvall” ropar han entusiastisk,” det är eget företag som gäller”. Ungdomarna uppmanas satsa på små firmor ihop med japaner så att de med den nya teknikens gudomliga hjälp kan jobba dygnet runt. Hans poäng är att man kan utnyttja tidsskillnaden så att när arjeplogarna stänger datorn för kvällen loggar japanerna pigga in. Poängen går dock inte hem, eftersom några av eleverna, framförallt de som bor i Laisvall, fortfarande funderar på varför de ska glömma Laisvall medan de andra inte fattar vitsen med att jobba med japaner när det är nog så komplicerat att göra det med lulebor. För att inte tala om stockholmare.
Forskaren pratar på. Han vet allt och tycks betrakta sig som en representant för Den Nya Tiden. Han verkar inte trivas särskilt bra, tystnaden han möter kanske påminner honom om Den Stora Tomheten. Kanske är det därför, ur nåt slags inre behov av att vinna den kamp det plötsligt blivit fråga om, som han börjar rita ett diagram och förklara att de som inte vågar flytta, utbilda sig eller lära sig entreprenörskap kommer att bli förlorare. De som däremot reser utomlands, får fina betyg och lär sig aktiesparande är vinnare. Yeah, kom igen! Hans poäng är lika solklar som den inbillade segern: Stora världen –Arjeplog 10-0. Minst.
När det är min tur är stämningen… tja, det är tyst som i en nedlagd gruva. Jag börjar med att säga att jag är född i Korpilombolo och jag anar några leenden. När jag sen berättar att jag vuxit upp i Överkalix ser jag stoltheten börja glimma i några grabbars ögon. De har segervittring och deras seger är mitt budskap: Arjeplog – Föreläsaren 2-0.
/Gunnar Sjöberg