Peak performence är inte bara ett varumärke. Det är en livsstil. Nu räcker det inte att bräcka grannen. Man ska bräcka alla. Slå världen med häpnad.
Det är nån slags modern herre på täppan-lek. Först på toppen med syrgas. Först på toppen utan syrgas. Först på toppen med en cykel. Först på toppen med en tandemcykel. Vem kan bräcka Göran Kropp?
Det är som försökte vi klä hela livet i en push-up. Det som syns det finns och ser det mycket ut så är det mycket värt. Hallå teater känns det som, sjunger tonårsidolen i en plötslig insikt.
En dag börjar livet klädas av. En långsam striptease som ökar paniken. Vad gömde sig bakom skalet, bakom alla erövringar? Vad var verkligen värt någonting? Vad gjorde jag av tiden?
Jag förstår att världen ter sig vacker från Himalayas topp. Men den som bygger sig en hydda på höjden ser allting på distans. Och så blåser det så förskräckligt. Man tappar balansen.
Nere i dalen är luften mättad med syre och livets dofter av att vara barn, göra barn, fostra barn, sakna barn, bli som barn. Där övar vi att vandra vardagens lunk tillsammans. Att andas in och andas ut, bära och bli buren, vinna och förlora.
Livet är som vackrast i sin nakenhet. Bara den som lever nära ser detta. Jordnära.
/Gunnar Sjöberg