Jag har sett David Letterman göra narr av doktor Phil och jag har skrattat högt. När jag sedan såg hans terapeutiska show första gången blev jag imponerad. Han kan sin sak, men visst är han ändå ganska tunn, inte bara i håret?
Micke Forsberg har fått på pälsen för att han kritiserat Carola. Risken är att jag får på pälsen om jag nu kritiserar Phil. Men jag chansar.
”Instant solution” kallas hans metod. Precis, nån slags terapeutisk motsvarighet till Mac Donald´s hamburgare. Fråga – och vips har du ett svar. Snabbt, rationellt och tillräckligt för att klara ännu en dag.
Make your day - en Big Mac för magen och en doktor Phil för själen. Smile!
På ett sätt kan jag känna igen mig i doktor Phil för under retreater tillämpar jag lite grand av hans metod. De samtal jag då erbjuder är bara 20 minuter långa. Vi kan gå rakt på sak och utmaningen är att definiera ett hopp, att åtminstone antyda ett svar, en väg ur problemet. Jag kan inte säga att vi ses om en vecka.
Samtidigt behövs den långsamma terapin och det freudianska synsättet. Vår barndom är fylld av skumma upplevelser som i sin tur kan förklara våra depressioner, aggressioner och konstiga hämningar
Den som lockas att ge snabba svar måste vara medveten om risken att svaret blir en intäkt för den frågandes handling. ”Det var han som sa åt mig” kan vi säga om prästen som rådde till skilsmässa, läraren som föreslog gymnasieprogram, kamrern som tipsade på Effnet-aktier.
Ett välment råd kan bli ditt fall.
”Instant solution” riskerar att bekräfta oss som ansvarslösa offer. Antingen är vi offer för en massa otur eller för lika många dåliga råd. Sällan slår oss tanken att vi är offer för våra egna handlingar…
Phil erbjuder en snabb, tillfällig lösning på ett vardagligt problem. Terapin erbjuder verktyg att tolka och hantera livet. Jag tror att båda behövs.
Om doktor Phil blir vår enda rådgivare…ja, det vore som att lyssna på Markoolio-låtar hela livet. Vem skulle orka? Åh Gud, låt mig forma mitt eget liv och begå mina egna, underbara misstag.
Men om Freud och hans vänner får äga hela världen blir allt lika segt som höstens Bob Dylan-konsert. Åh Gud, låt nånting hända – ett break, ett leende, ett ord - vad som helst bara nånting händer!
Kanske Carola är syntesen, den musikaliska mixen av Phil och Freud. Lite allvar, lite yta, lite lugn, lite tempo, lite pinsamt, lite vackert, lite levande, lite dött. Och hennes goda exempel blir ett råd till oss alla: Lägg åren bakom dig och sträck dig mot framtiden.
/Gunnar Sjöberg