Artikeln bredvid handlar om åldrande. Det är ganska lätt att skriva om, det räcker med att se sig själv med öppna ögon för att få uppslag.
Men vi kan blunda för åldrandet, liksom för det mesta i livet. Att lyda blint är att blunda på ett alldeles särskilt sätt, som en avancerad form av självreduktion. Vi gör det av olika skäl, men alltid handlar det om att inte tänka själv. Att blunda med alla sinnen och tankar.
Plannjaspelaren gör det när han sätter straffkastet – konsten är att inte tänka utan bara blint lyda det inlärda, låta reflexen och erfarenheten flöda fritt. Inom idrotten funkar det som en fast punkt i allt oförutsett, men inom andra områden i livet kan den blinda tilltron till det invanda bli livs- och tankemönster som begränsar oss.
Det kända ger oss trygghet även om det är ett elände och möjligheten går förlorad bara för att den känns ovan.
Nu har påsken passerat och det är den kristna högtid som mer än andra handlar om livets seger över allt som begränsar oss. Det omöjliga hände – döden fick inte sista ordet, varken den kroppsliga, andliga eller själsliga döden. Det finns en öppning bakom det som tycks vara slutet, en början på någonting nytt. Livet fortsätter och den som gör som kvinnorna vid graven och lutar sig framåt kan känna vinddraget av det som väntar. Ännu mera liv.
Det svåra är att se livet, att känna vinddraget. Vi har lättare att se stenen, det som hindrar och står i vägen. Att blunda för möjligheten ligger nära till hands för oss alla.
Ett påskevangelium lite i skymundan är att alla fyra evangelister berättar om samma händelse strax innan Jesus besökte Jerusalem för sista gången. Dagarna innan påskens drama, botade han några blinda. Han inledde med att fråga vad de ville, som en vädjan till deras eget ansvar. Uttryck din önskan, formulera din strävan istället för ge efter för självreduktion och offermentalitet. Ge oss synen tillbaka, sa de och han öppnade deras ögon. Sen gick han för att möta döden och ge liv åt alla.
Lyssna och se, var en vanlig påminnelse från Jesus. Öppna dina sinnen, se bortom bokstäverna och lyssna bakom orden. Det finns en öppning, ett ljus.
Vi upptäcker det inte automatiskt, det är ingen invand reflex vi kan luta oss mot. Det handlar heller inte om att lära sig lyda blint, något som religion ibland förvanskas till. Hemligheten ligger i att själv ta ansvar, att luta sig framåt för att upptäcka att stenen faktiskt är bortvältrad. Att se mer än det som bara syns.
Öppnade ögon, Herre mig giv.
/Gunnar Sjöberg