I Italien cyklar trafikpolisen på trottoaren i sin jakt på felparkerare. Visst är det underbart? Hur kul vore det om allt stämde, om allt var konsekvent och logiskt. Om alla gick på trottoaren och levde som de lärde.
Det finns en spänning mellan vad man vet att man borde göra och vad man faktiskt gör. Kanske är det där som livsmeningen gömmer sig. Att kliva utanför marginalen, att inte följa manus. Den italienska cykelpolisen tycks fullständigt obekymrad över de turister som förvånade tvingas gå åt sidan. För honom är inkonsekvensen inget problem, bara en praktisk lösning. Det går helt enkelt fortare att cykla på trottoaren. Nema problema.
Owe Vikström som du möter i artikeln bredvid är en klok man som dessutom kan uttrycka sig vackert. Han talar snabbt om vikten av långsamhet och reser till avlägsna storstäder för att på ett brusigt café skriva om närhet och lugn. Hur logiskt är det? Å andra sidan, hur bra blir inte hans böcker?
Tänk om visheten gömmer sig i inkonsekvensen? Att vara klok, kan det vara att inte vara riktigt klok? Att göra tvärtom, det oväntade. Söka motsatser.
Jesus var inte klok, åtminstone tyckte inte den tidens visa män det. Han gjorde det mesta fel utifrån vad man förväntades göra. Han, som sa sig vara from, umgicks med folk som inte ens hade rätt att närma sig templet. Han förlät människor deras synder fast de inte ens bad om förlåtelse. När Pilatus frågade honom vad sanning är stod han tyst fast han nyss kallat sig själv Vägen, Sanningen och Livet.
Frågan är om man verkligen kan leva som man lär? Finns det någon som kan se Gud i ögonen och säga; jag har gjort det? Handlar det inte istället om att erkänna att man då och då cyklar på trottoaren? Att tillåta inkonsekvensen, glädja sig över det oväntade och lita till förlåtelsen.
Kanske vishet inte är detsamma som att ha en massa svar, utan mer att kunna ställa frågor. Att inte veta allt i förväg utan lita till den egna känslan och framförallt lyssna inåt och utåt. I så fall betyder det att visheten är inkonsekvent, för det finns ingen mall vi kan lägga över Livet för att få det att gå ihop. Den dag livet går ihop är vi döda.
Kan det vara så att dumheten är det enda konsekventa? Att pingstförsamlingen i Knutby fått fler medlemmar sedan morden, det är nog helt logiskt. Dumheten lockar den som inte orkar tänka själv.
Jag vet inte, men vad jag tror är detta: Den som vill finna sanningen måste våga tvivla och det är en sak att ha koll på andras liv, en annan att ha koll på sitt eget.
/Gunnar Sjöberg