Hur många krönikor har jag inte skrivit om att ha överseende med sina egna och andras brister? Men det finns gränser. Sarah Palin,republikanernas vicepresidentkandidat i USA, är en sådan. Likt en global pastor Green (ni minns den homofobe pingstpastorn som blev omtyckt för sitt hat mot homosexuella) sprider hon förakt och ren dumhet. På Internet haglar skämten över henne, men skrattet fastnar i halsen. Pastor Green var lätt att såga, men Palin kan snart vara världens mäktigaste kvinna. Gud sig förbarme, är det ens lönt att skriva en krönika i ämnet?
Om det stämmer att man blir klok av att äta lax kan Sarah Palin inte ha ätit många. Hon blåser liv i den kristna högern och vädrar åsikter jag trodde var glömda och begravda. Hon ser en terrorist bakom varje skägg och vill förbjuda abort även vid incest. Ont ska med ont fördrivas är hennes motto och inspirationen till ondskan hämtar hon ur sin kristna tro. Märkligt, men inget nytt.
Saliga era ögon som ser och era öron som hör, sa Jesus för 2000 år sedan. Han vände sig mot moralismen och vädjade till det goda inom oss. Inget tycks ha hänt, för hur i hela friden kan Palin, av världens alla människor, få så många applåder och dessutom av kristna? Men kanske är fariseism ett tidlöst fenomen.
Sarah Palin uttrycker modernitetens hädelse med sitt övertygande tal om vad hon tycker sig veta att Gud vill; krig mot muslimer, homosexuella och alla som avviker från Sarah Palins definition av norm. Men snälla, har vi inte lärt oss att den som tror sig äga sanningen har förlorat den? Vad gäller då inte den som tror sig ha begripit Gud?
Det finns ett ord för vad som saknas: Gudsfruktan. En känsla av att jag inte har alla svar själv. Att det finns en kraft i tillvaron som är oberoende av min egen. Att någon håller hela världen i sin hand och att det inte är jag.
Sarah Palin och den kristna högern saknar gudsfruktan. Förvisso vill de sprida skräck med sitt tal om Guds kommande domar, men de har förlorat insikten. De tror att Guds makt är deras, blinda för egna brister men fyllda av andras.
Gudsfruktan är inte att vara rädd för Gud eller Guds påstådda företrädare. Det är att bejaka insikten att det finns en kunskap jag inte kan äga, en livskontroll jag inte kan utöva. Gudsfruktan är att stå emot lättsinnet och ta livet på allvar. Att respektera gåtorna och länga efter svaren. Det är att söka den gudomliga närvaron i den ofullkomlighet Sarah Palin tror sig kunna förgöra. Öppnade ögon, Herre mig giv.
/Gunnar Sjöberg