Problemet är inte de onda människornas ondska utan de goda människornas tystnad, sa Martin Luther King. Men problemet är också att de goda människorna kan göra så onda handlingar för att försvara det goda.
Häromveckan såg jag ett debattprogram i SVT om mordet på Engla. Det är lätt att hata Anders Eklund nu och programmet osade av hat. Ska jag vara ärlig, frågade en av deltagarna retoriskt på frågan vad man skulle göra med Eklund. Nackskott var hans svar. Nickande bifall blev responsen, utom från två fd fängelsekunder som försökte hävda att det finns en väg tillbaka bara man får en chans till det. Och att isoleringsceller bara gör den onda människan ondare.
Ondskan kan inte spärras in och den kan inte heller dödas. I USA ökar antalet grova våldsbrott sedan många år, dödsstraffet har ingen som helst preventiv betydelse. Det är bara en tillfredsställelse för de goda människor som tycker sig kämpa för det goda.
Ondskan består. Det kommer fler Anders Eklund, det är den sorgliga sanningen.
I TV-programmet deltog också storebror till Helen Nilsson, den lilla flickan som mördades för 19 år sedan. Vad känner du nu? Så löd reporterns fråga till honom och tårarna i ögonen sa allt. Vad ska jag känna, svarade han och fortsatte: Inte hat i alla fall. Men vrede, sorg och förtvivlan. Vad gör du om du möter Helens mördare, frågade reportern i ett försök att locka fram hatet. Jag gör ingenting, sa brodern, men jag vill inte möta honom. Vart tog kärleken vägen, undrade han med sorg i sin röst. Och de kristna värderingarna. Då blev det tyst i studion och för ett andetag kanske i hela landet.
Jag brukar ofta reagera när ”kristna värderingar” används som samlingsbegrepp – det kan liksom få försvara vad som helst. Men när Helens storebror sa det så var det självklart vad han menade.
Hatet förgiftar oss. Vi måste inte förlåta allt och alla och självklart ska vi utveckla metoder att upptäcka brottslingar i tid och former för att skydda oss, inte minst barnen. Men ondskan är en del av livet, den finns också inom oss. Det goda som vi vill gör vi inte alltid och det onda som vi inte vill gör vi i alla fall ibland. Bara en medveten kamp att välja det goda kan besegra ondska. Visst är det också det budskap Englas familj försöker sända ut i mörkret? Att välja livet.
Det lättaste är att hata den mordåtalade Anders Eklund. Det svåraste är att inte låta hatet få fäste i vårt hjärta och färga hela vår livshållning. Jag är inte säker på att de goda människornas godhet överlever det.
/Gunnar Sjöberg