Ordfabriken

Blandade känslor

Förnuftets näsduk torkar inte känslans tårar. Werner Aspenströms ord för tanken till det palestinska folket. Visst, i det ögonblick jag skriver detta har förnuftet segrat och vapenvila inletts. Israel drar sig storsint tillbaka, märkligt många applåderar utan att låta blicken möta de föräldralösa barnen och de föräldrar som förlorat sina barn. Den som vågar möta blicken fylls av de tårar som förnuftets näsduk aldrig kan torka.

Uppdraget är avslutat säger en israelisk talesman, som vore det Gud som gett Israel uppdraget. Men Gud firar ingen blodbesudlad seger. Gud gråter med de sörjande och blöder med de skjutna.

Medan konflikten i Mellanöstern bara inger missmod och hopplöshet, blåser det en frisk vind från väster. Han är bra på hopp, den där Barack. Med glöd, intelligens och kraft formulerar han ord som vi så länge saknat. Förväntningarna är enorma, naturligtvis alldeles för stora. Men visst är det underbart att få känna en frisk vind som bär hopp om jordens framtid och det godas seger!

Jag vet, det är dags att besinna sig och vi måste se till ”verkligheten”. Men det kan väl inte vara fel att stanna i glädjeruset ett tag till? Låta de dystra prognoserna vänta och alla förnuftiga argument om att det inte kommer att bli bra, att det kommer att ta tid och så vidare bli outsagda några dagar till. Visst, vi vet att man inte kan lita på USA. Visst, Obama är inte den ende som bestämmer. Visst, terrorn finns kvar. Förnuftet försöka dämpa hyllningarna men förnuftets näsduk kan inte heller torka glädjens tårar.

Jag såg den TV-sända Obama-galan några dagar innan han svor sin presidented. Det starkaste ögonblicket var när den 89-årige Pete Seeger ledde en halv miljon människor på plats och flera miljoner framför TV´n i Woody Guthries This land is your land. Med samma glöd som Obama förestavade han verserna och glädjen lyste i hans ögon. Han eldade massorna med sina vapenlösa händer. Ända sedan 60-talet har han kämpat för ett annat Amerika, och nu fick han fira dess födelse.

This land is your land, this land is my land, from California to the New York Island. From the redwood forest to the gulf stream waters. This land was made for you and me.

Vidga gränserna och sången blir en allsång för alla. Sprid den över världen och när den når Mellanöstern ackompanjeras den av Jerikos trumpeter och blir musik som får Muren att falla.

Jag hör invändningarna, men tar stöd av vinden från väst. Förändringen har kommit säger Obama. Och jag vill fortfarande tro honom.

/Gunnar Sjöberg


Publicerad den 27 januari 2009 under Norrbottens Kuriren, tema Insikt.