Ordfabriken

Musik med mening

När man saknar mening i tillvaron kan man söka sig till musiken. Det märkliga är att meningen kan gömma sig där, i denna oändliga variation av 12 grundtoner. Lika märkligt är att ett så litet antal kan leda till så mycket. Ännu en påminnelse om att det stora gömmer sig i det lilla.

Visst har vi alla drabbats av låtar som sätter sig i skallen, melodier som bränner sig fast i vår hjärnbark? Oftast värdelösa dessutom, kanske som en påminnelse om hur lätt det är att fastna i en dålig vana. Livet är en kamp och musiken kan både fälla oss och bära oss.

Den har burit mig flera gånger. Gör jag en lista på musik med mening, så blir det en salig blandning utan hänsyn till formell kvalité. Men så är det ju, hur vi träffas av musik, en predikan, en bok eller text beror på mötet i stunden. En melodi som helt saknat mening kan plötsligt bli livsavgörande och en klyscha tröst som sägs av en vän kan öppna framtiden. Till och med hissmusik kan betyda något, den bär oss ju i alla fall på något märkligt sätt. Uppåt och nedåt.

Musiken har sitt eget liv och de gånger den berör kärnan i vårt eget liv djupnar klangen. En melodi som slår an strängar i mitt inre, visst är det då som ljuv musik uppstår?

Många gånger har kanadensaren Bruce Cockburns sånger varit balsam för min själ. Lugnet i ”Pacing The Cage” stillar alla inre stormar. När jag väcktes av telefonen en morgon blev ”Anytime You Need A Friend” med Mariah Carey min vän. För att inte tala om Eva Cassidys version av ”What A Wonderful World” – varje ton ger världen liv. Och ”Innocent” av Fläskkvartetten. Första gången jag lyssnade på den var på en väns begravning. Sedan dess är den en melodi om det liv inte döden kan stoppa.

Min favoritpsalm är 217, skriven av Elis Malmeström. Han skrev den vid sin frus död och den psalmen säger allt. När vi ingenting begriper, ingenting tror, ingenting ser, ingenting orkar… då återstår bara överlåtelsen: Gud för dig är allting klart, allt det dolda uppenbart.

Men mest mening av all musik har ”Fragile” av Sting. En vinter som denna, med svart regn istället för vit snö, öppnar sången för en annan tolkning. Kanske regnet är himmelska tårar över alltings skönhet och skörhet, en påminnelse om hur vackert och bräckligt livet är.

On and on the rain will fall, like tears from a star. On and on the rain will say how fragile we are, sjunger Sting. Hör du som har öron. Regnet faller över det folk som vandrar i mörker. Snart ser vi ett stort ljus.

/Gunnar Sjöberg


Publicerad den 5 december 2006 under Norrbottens Kuriren, tema Insikt.