Ordfabriken

Tid på tvärsen

Har du tid? När frågan ställs är den ofta iklädd en ursäktande hållning. Höjda ögonbryn, kroppen lutad som om den är på väg bort. En minut? Max två? Snälla, jag vet att jag stör men…

Vem har mage att säga nej? Svar: Bara den som vill förminska en människa, för att säga att vi inte har tid är lögn. Vi har alltid tid, frågan är bara vad vi menar med det. Så egentligen borde det rätta svaret kanske vara: Det beror på vad du menar med tid. För tid är mycket mer än en minut eller två.

Den som säger sig inte ha tid anses ofta betydelsefull. Brist på tid är status och en välfylld almanacka tecken på mitt värde. När möten ska planeras blir det ibland en tävling mellan vem som är mest upptagen. Med skrattande kommentarer som ”ja hörni, det är inte klokt egentligen det vi håller på med…” försöker vi dölja det faktum att ingen vågar säga att det finns tid nu. Att just nu är rätta tiden.

På grekiska finns två ord för tid: Kronos och Kairos. Kronos är den linjära tiden, den kronologiska vi får lära oss redan som barn. Typ klockan och ramsor som att trettio dagar har november osv.

Kronos styr våra liv, skapar ordning i kaos och hjälper oss att tolka det som varit och planera för det som kommer. Utan kronos inget OS, för vad vore sporten utan sekunder och hundradelar. Problemet med kronos är punkten mellan det som varit och det som kommer. Då fungerar inte kronologin, för så fort du sagt ”nu” så blir det ett ”nyss”.

Enda sättet att leva ”nu” är att kliva ur kronos och det gör vi först när vi dör. Vi går ur tiden, men till en annan. Guds tid.

Kairos är den vertikala tiden, det ”rätta ögonblicket” som får tiden att stå still. Kairos ställer det linjära och förutsägbara på kant. Det är tid på tvärsen, den rätta tiden.

Kairos är det ”nu” som inte kan definieras, det gudomliga ögonblick i skapelsen då allt är som det var tänkt att vara. Harmoni och balans. Shalom. När tiden var inne sände Gud sin son, skriver Paulus. Strunt samma om det var år noll eller sju. Tiden var mogen. Kairos.

En sådan tid går inte att planera in, det handlar om att vara öppen och våga bli berörd av det icke linjära. Fäll ihop almanackan och låt tanken söka upp stunder av djup lycka. Kolla inte klockan utan låt dig drunkna i vännens blick. Spring så långt att alla tankar lämnas bakom, ligg nära och andas i samma takt eller var så stilla att tystnaden börjar tala.

Kairos gömmer sig bland allt det kronologiska, som det gudomliga gömmer sig i det djupast mänskliga.

Allting har sin tid. Har du tid?

/Gunnar Sjöberg


Publicerad den 21 februari 2006 under Norrbottens Kuriren, tema Insikt.