Ordfabriken

Sommartro

Jag tror, jag tror på sommaren. Vore solen en gud skulle Spanien vara paradiset. Fast å andra sidan, vore TV en gud skulle sommaren vara…tja, paradisets motsats. Hade inte Figo, Zidane och de andra fotbollsartisterna exploderat i Belgien, skulle juni passerat som årets mörkaste TV-månad.

Riktigt mörk blev sommarkvällen när prästen Ma Oftedal mötte rockpoeten Olle Ljungström i programmet Sommarliv i SVT1. I början av programmet kallade Oftedal Ljungström för en andlig krigare, och utdelade därmed en dödsstöt för fortsatt samtal. Stundtals blev samtalet så naivt att Ljungström tycktes generad, men med något slags ansvar för slutproduktionen korrigerade han ibland det hela så att de värsta plattityderna skavdes ner.

Kanske är jag korkad, men jag förstod aldrig vad programmet handlade om. ”Har man bara en stuga i Stockholms skärgård är lyckan gjord”, sa en speakerröst utan att låta ironisk. Livets mening är vänner, vin och god mat, sa Oftedal och kallade nu sig själv en andlig krigare. ”Snäll” är ett jätteviktigt ord, sa Ljungström medan Oftedal kontrade med en gudsdefinition; ”att älska är Gud” sa hon och fnittrade som sommarens konfirmander.

Jag ser hur elak jag är och det vill jag inte vara, framförallt nu när det är sommar. Ma Oftedal är viktig för Svenska Kyrkan och Olle Ljungström skriver bra texter. Men någonting gick fel i mötet mellan de två. Programidén är ju inte heller särskilt originell; plocka ut en känd präst och en rockmusiker, placera dom i naturen och låt dom prata. Resultat; titta – en sångare kan prata och en präst gå på Systembolaget! Det är så yeah, yeah, waow, waow. Eller vad är vitsen?

Även över oss som kan njuta av äkta midnattsol föll skymningen när SVT2 sände en sommargudstjänst från Lunds Domkyrka. Vi fick lyssna till en mycket välsjungen och välspelad officium, så ingen skugga må falla på kören och musikerna. Det gåtfulla är däremot varför gudstjänsten rubricerades som sommargudstjänst när hela produktionen var så mörk, dyster och kall. Är det sommargudstjänst vill jag se svala kläder istället för munkkåpor, äkta sol istället för stearinljus, grönt gräs istället för mörka valv. Predikan handlade bl a om att Jesus vill ge liv i överflöd och det stämmer ju. Guds kärlek är mer flödande – och brännande - än den spanska solen, men det märktes liksom inte den här gången.

Jag ser hur traditionell jag verkar och det vill jag inte heller vara, framförallt nu när det är sommar. Kanske är det därför sommarTV-veckan räddas av några helt underbara engelska komiker i serien Curry nam-nam som sänds i SVT1 på onsdagskvällar. Programmet är som en myggfri kväll på altanen eller svala sandaler på en glödhet strand. Jag skrattar och fortsätter sjunga. Jag tror, jag tror på sol igen.

/Gunnar Sjöberg


Publicerad den 29 juni 2000 under Kyrkans Tidning, TV-krönikor.